Allt sedan bloggfenomenet drog över världen som en smitthärd har vi väntat på en blogg som verkligen tillför något. Nu kan ni sluta vänta. 20elva är äntligen här. 20elva är en blogg av oss själva för oss själva, samt alla andra nyfikna själar som lyckas hitta hit. En blogg om träning och omklädningsrum och allt som hör därtill. En blogg som tar sikte på framtiden.

På 20elva kommer du att kunna ta del av diverse referat och kåserier, visdomsord, pepp, nostalgiska minnen och skryt varvat med lite skitsnack och tävlingar - allt i en enda skön röra, givetvis tillagad med kärlek. Och det bästa av allt - du kommer också att kunna vara med och bidra med allt detta själv! För precis som i omklädningsrummet IRL så finns det en plats för alla i 20elva. Som namnet avslöjar är 20elva ett tydligt fokus. Bloggen ska fungera som en motivations- och inspirationskälla som tillsammans gör att vi kommer att vara ordentligt peppade och förberedda inför 20elva års prövningar.

Välkomna till 20elva!

söndag 17 oktober 2010

Tjurruset

Var nere och kutade Tjurruset igår, en skojrolig löpartillställning på 10km med terrängfokus. Ankom lite seg i kroppen till TC vid Botkyrka Motorstadion, efter att ha varit ute å kikat lite på fredagskvällen. Hade ingen koll på vilket motstånd som skulle bjudas för dagen, men träffade snabbt på unge herr Serrander som skvallrade om att också Scott Fraser och Mattias Müller skulle ställa upp. Skönt, då slipper man faboritskapet, tänkte jag.

En stund senare stod man tätt, tätt intill varandra och väntade på att startskottet skulle smälla av. I horden av brunstiga tjurar stod ett gäng bekanta orienterare. Där fanns, förutom ovan nämnda pojkar bl.a. Jacke Jackson, Matte J, Larren Larbo och Kentha O. Skottet small och off we went. Första två kilometrarna gick på en småkullig crossbana. La mig tätt i rygg på Jackson och började känna in ett lagom tempo, Serrander hamnade snabbt ett tjugotal meter framför, medan Fraser, Müller och nån mer snubbe seglade iväg i lite för hög fart för min smak. Efter två km gick jag om Jackson och sen klafsade vi över de första vattenfyllda kärren relativt enkelt. Fortsättningsvis låg jag och malde på i ganska lagom tempo, utan nån riktig kick i steget, utan lite mer avvaktande men med en jämn och relativt hög ansträningsnivå. (ja, ni förstår precis!) Serrander försvann såsmåningom utom synhåll. Inte så mycket mer spektakulära passager gjordes, banan fortsatte på mestadels småstigar i skogen. Hela banan kan egentligen beskrivas som en vanlig orienteringsbana, med lite mer stiglöpning än normalt. En ca 800m lång mosspassage gjordes framåt 7-8km och sen var det bara att pressa ur det sista in mot mål. Jag passerade en lintott från Funäsdalen strax innan mål, som jag legat ca 15-30m bakom nästan hela banan. Skönt. I mål kom jag som sjätte man på höga 42min. Resultaten har ni här.

Det som inte framgår i resultatlistan är att en SNO-ukrainare vid namn Alex nånting var före mig, på femte plats precis efter Serrander. Men han sprang i en annan snubbes namn och diskades då han skulle hämta sitt pris och de frågade vad han hette. Sprang i en annans namn gjorde också Scott Fraser, som alltså gömmer sig bakom namnet Richard Kihlman, men han var lite smartare än Ukrainaren och ljög helt enkelt om att han faktiskt hette Richard Kihlman.

Summa av summarum:
  • En multisportare kissade på alla som ställde upp, inklusive två av världens snabbaste orienterare.
  • Jag är väldigt långt ifrån nån slags toppform. Bra att få ett kvitto med sanningen utan krusiduller på hur illa jag står mig löpmässigt i skog just nu. Jag väljer att se det som att det finns många möjligheter till att förbättra sig till 20elva. Enbart pooositivt alltså!
Upplagd av kl.

4 kommentarer:

  1. joséba18 oktober 2010 kl. 08:12

    jag tycker att du får ta med dig att du ändå tog några skalper i jacksson och kenta. de har ju gjort bra resultat på ligingö och 25mannakorten bl.a. fan ulf du vet ju att om du får en träninghelg á la blekinge i våras så är ju du uppe i rygg på muller på en sån här bana. d vet du!

    SvaraRadera
  2. Lofas18 oktober 2010 kl. 10:02

    efter att ha sett bilderna (http://www.marathon.se/bilder/bilder32.cfm) kan jag hålla med om att det var lite mesiga myrpassager. Värre borde man väl kunna få till..

    SvaraRadera
  3. tuffe18 oktober 2010 kl. 20:14

    ja, jo, det ligger nåt i det du säger joséf. ett par 18-minuters nattpass med kebabmage så är man ju snart nere och sniffar runt 30 på milen. så är det ju.

    kul att du hittat hit loffe! en inbjudan att bidra med härliga anekdoter kommer direkt på posten! ser fram emot avrapportering från diverse bravader du genomför, kanske läggs det snart upp en avrapportering från ett njutbart 4-timmars raksträckepass på asfalt?

    SvaraRadera
  4. t-janne21 oktober 2010 kl. 20:40

    Lintotten var alltså Lars Nelson, elitskidåkare från Funäsdalen. Inte lika bra som DIF-Lasse, men ändå.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)