En vanlig måndag...

Kom hem satt mig på toa och sprubajsade och då tänkte jag paradoxalt: hård, hårdare, hårdast! Det var inte bajset eller överhuvudtaget mig själv jag tänkte på. Det var snarare Gotlandsexpressen, Lingan - Den rosa faran, Hästk*ken och sist men inte minst Rövhålet själv - Stjärten.

För att backa tillbaka lite, för att vara exakt 25,5km för de hårda och en halvmara för mig.

17:30 samling borggården. 17:32 dök jag upp lagom stressad. Skönt inte sist. Bara näst sist. Underhöll oss med ett fint ljusspel på slottet. Det är ju Allt ljus på Uppsala nu. 17:36 dök Stjärten upp med karten. Möttes av negativa bräk från de flesta håll inklusive Hästk*ken då banan var alldeles för snirklig och att vi inte skulle hitt runt den... Jaja vi gav oss iväg ändå och idag var vi fler än någonsin förut. Förutom de ovan var Jacken, Sjöberg, Olle, Riddarn och Mike med. Den snirkliga banan rullade på i Luthagen upp mot Librobäck, Bärby, Röbo. Över Bärbyleden upp mot Gamla Uppsala och här morsknade Hästk*uken till då det blev två snabba 180graders kurvor vilket såklart måste kompenseras med en tempohöjning.

I gamla Uppsala passerade första milen på ca 42min och öppningen var alltså relativt lugn. Här började dock tempot ökas och vi gick ner mot 4 blankt. Hästk*ken förklarade också att det inte är någon skillnad att springa 15 eller 25 efter att junisarna pratat om att bara springa 16km.

Undertecknad hade nu haft lite känningar i magen i ungefär 5km och började planera ett stopp. JO ett stopp, jag skiter inte i farten en vanlig måndag. Stoppet planerades noga och jag hoppade över ett staket strax innan GRänby Centrum. När jag utförda bajsstoppet kom jag att tänka på masses onsdagsnatt som avslutades precis i det område jag satt och sket. Då var det -19 och bitvis snö upp till midjan och banan landade på styva 19km. Det var tider det. Fokus! Torkade mig med ett par barkbitar, hoppade över staketet och fortsatte i 4 fart.

Banan var strängad som ett U vilket gjorde att jag mötte upp de andra. Nu hade junisarna lagt upp en spurt och även hunnit vika av. Kvar var nu alltså de ovan nämnda Hård, hårdare hårdast -gänget och jag. Förbi gränby centrum och tempot skruvades upp. 14 km nyss paserade och här slutade jag kolla km-tider. Hörde dock någon säga 3:38 när vi passerade genom Årsta, skönt! Gotlandsexpressen var nu riktigt sugen och Hästk*uken markerade att han tyckte det gick fort genom att rusha förbi Linga/Gotland och lägga sig en bit framför. Här, mitt emellan 16-17, slutade jag kolla på kartan . Vi passerade Fålhagen för att sedan ge oss ut en sväng i Boländerna. Passerade Skroten och jag kände mig som hemma men ändå så långt borta. Vid sista rondellen vid GE var jag totalt genomslut varpå Gotland vände sig om: "Nu är det bäst att du biter i". Ja det var bäst. Efter 500m till passerades en halvmara och här vek jag ner mig. Jag var totalt slut i benen och hade kört mig sönder och samman. När jag kom hem och satt mig på toa stoppade jag klockan och kollade tider från 15 och hem till mig: 3:38, 3;48, 3;52, 3:39, 3:32, 3:34, 3:34. Skönt att vi kom ner på träningsfart tillslut.

Säkerligen fortsatta de andra tjurarna i samma tempo ett tag till för att sedan lägga in en spurt på slutet (någon kan ju lägga in slutdelen under kommentarer). Lägg till att det här har de gjort de senaste 7-8 veckorna och det är bara att buga och bocka. Tack för ett jävla fint pass grabbar hård, hårdare, hårdast! Siktar på att utmana er framåt vintern/våren och att få vända mig bak en vanlig måndag och säga: "nu är det bäst ni biter i..." eller "det är ju ingen skillnad på 15 eller 25km"

TACK!